{"id":243,"date":"2026-08-29T18:06:15","date_gmt":"2026-08-29T16:06:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.skolkom.com\/?p=243"},"modified":"2026-08-29T18:06:15","modified_gmt":"2026-08-29T16:06:15","slug":"vad-ar-meningen-med-skolmarknadsforing","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.skolkom.com\/?p=243","title":{"rendered":"Vad \u00e4r meningen med skolmarknadsf\u00f6ring?"},"content":{"rendered":"<p>Nytt skol\u00e5r, nytt skolmarknadsf\u00f6rings\u00e5r.<\/p>\n<p>V\u00e4ldigt m\u00e5nga skolor marknadsf\u00f6r sig aktivt och har gjort s\u00e5 i m\u00e5nga \u00e5r. En del g\u00f6r detta utifr\u00e5n en noggrant framtagen strategisk plan. Andra utifr\u00e5n enkla anteckningar p\u00e5 ett A4-blad. Kanske man k\u00f6r samma marknadsf\u00f6ringsgrejer som man alltid har gjort. Kanske man inte funderar s\u00e5 mycket p\u00e5 det utan g\u00e5r p\u00e5 rutin.<\/p>\n<p>Innan skolmarknadsf\u00f6ringen drar ig\u00e5ng p\u00e5 allvar kan det dock vara p\u00e5 sin plats att kontemplera meningen med marknadsf\u00f6ring. P\u00e5minna sig om varf\u00f6r man \u00e4gnar tid och pengar \u00e5t detta, hur man g\u00f6r det, och f\u00f6r vems skull.<\/p>\n<p>Jag menar att detta \u00e4r viktigt eftersom man b\u00f6r ha r\u00e4tt fokus.<\/p>\n<p>Vad \u00e4r god kommunikation och skolmarknadsf\u00f6ring egentligen? Varf\u00f6r \u00e4r det viktigt? Varf\u00f6r marknadsf\u00f6r skolor \u00f6verhuvudtaget (\u00e4r det verkligen ett m\u00e5ste)? H\u00f6r marknadsf\u00f6ring ens hemma i skolv\u00e4rlden? Vad betyder f\u00f6r det f\u00f6rsta \u201dmarknadsf\u00f6ring\u201d i det h\u00e4r sammanhanget?<\/p>\n<p>Att skolor marknadsf\u00f6r sig \u00e4r numera mer eller mindre allm\u00e4nt accepterat av s\u00e5v\u00e4l skolorna sj\u00e4lva som eleverna; b\u00e5de faktumet <em>att<\/em> man marknadsf\u00f6r och hur man v\u00e4ljer att prata om skolan och skolvalet. Bland framf\u00f6rallt gymnasieskolor \u00e4r det f\u00e5 som inte marknadsf\u00f6r sig p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt idag. Ett marknadsinriktat spr\u00e5k anv\u00e4nds om skolvalet, av s\u00e5v\u00e4l skolanst\u00e4llda som forskare och media, med tal om skolmarknad, varum\u00e4rken, marknadsandelar, merv\u00e4rde, kundn\u00f6jdhet etc.<\/p>\n<p>M\u00e5nga skolor anser sj\u00e4lva att de beh\u00f6ver marknadsf\u00f6ra sig. Den ekonomiska verkligheten \u00e4r s\u00e5dan att man beh\u00f6ver ett visst antal elever f\u00f6r att ekonomin ska g\u00e5 ihop. Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 hur man ska f\u00e5 tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga elever att v\u00e4lja ens skola n\u00e4r det finns m\u00e5nga andra skolor f\u00f6r dem att v\u00e4lja mellan. Jo, man m\u00e5ste tala om att man \u00f6verhuvudtaget finns och vad man erbjuder, d.v.s. ber\u00e4tta om vilka program som finns p\u00e5 skolan, om skolans lokaler, elevh\u00e4lsan, och annan praktisk information. Man beh\u00f6ver helt enkelt ge grundl\u00e4ggande information om sig sj\u00e4lv. Det \u00e4r inget konstigt. Det \u00e4r s\u00e5dant elever och f\u00f6r\u00e4ldrar b\u00e5de vill och beh\u00f6ver f\u00e5.<\/p>\n<p>N\u00e4r man som elev eller f\u00f6r\u00e4lder har flera liknande alternativ att v\u00e4lja mellan fr\u00e5gar man sig varf\u00f6r man ska v\u00e4lja det ena framf\u00f6r det andra. Det \u00e4r n\u00e4r skolor svarar p\u00e5 detta och b\u00f6rjar motivera varf\u00f6r man ska v\u00e4lja just dem som \u201dmarknadsf\u00f6ringen\u201d kan s\u00e4gas ta vid. Det kan handla om att man lyfter fram helt sakliga f\u00f6rh\u00e5llanden som att skolan ligger n\u00e4ra elevens hem, eller att skolan genomf\u00f6r studieresor inom det \u00e4mne som eleven \u00e4r mest intresserad av. Argumenten kan ocks\u00e5 vara k\u00e4nslom\u00e4ssiga, d.v.s. handla om exempelvis trivsel f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l eleven som personalen; att man faktiskt tycker om skolan av olika anledningar som man ocks\u00e5 redovisar.<\/p>\n<p>Skolmarknadsf\u00f6ring enligt ovan har en funktion. F\u00f6r vad skulle h\u00e4nda om skolor inte l\u00e4ngre marknadsf\u00f6rde sig? Elever och f\u00f6r\u00e4ldrar skulle fortfarande b\u00e5de vilja och beh\u00f6va veta samma saker om de olika skolorna som tidigare, men de skulle bara f\u00e5 saklig information, inte n\u00e5gra v\u00e4rdeomd\u00f6men som svarar p\u00e5 fr\u00e5gor som:<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<ul>\n<li>Hur \u00e4r det att g\u00e5 p\u00e5 er skola?<\/li>\n<li>Vad \u00e4r det som \u00e4r bra (eller mindre bra) med er skola?<\/li>\n<li>Varf\u00f6r \u00e4r den h\u00e4r skolan bra f\u00f6r mig?<\/li>\n<\/ul>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>\u201dMarketing is really just about sharing your passion\u201d menar f\u00f6rfattaren Michael Hyatt. Denna definition av marknadsf\u00f6ring r\u00e4cker alldeles utm\u00e4rkt inom skolv\u00e4rlden! \u00a0Syftet med marknadsf\u00f6ring i skolor \u00e4r att ge elever relevant information, men med ett genuint engagemang.<\/p>\n<p>M\u00e5nga rektorer, skolledare och andra som ansvarar f\u00f6r sin skolas marknadsf\u00f6ring kan dock tyv\u00e4rr ha missuppfattat marknadsf\u00f6ringens roll och inneh\u00e5ll n\u00e4r man exempelvis talar om en \u201dkonkurrensutsatt skolmarknad\u201d, d\u00e4r man beh\u00f6ver \u201dlocka elever\u201d. H\u00e4r visar sig ocks\u00e5 nackdelen med ett marknadsinriktat spr\u00e5k, n\u00e4mligen att det bidrar till en missvisande syn p\u00e5 eleven samt skolans egen roll som kunskapsf\u00f6rmedlande samh\u00e4llsinstitution.<\/p>\n<p>N\u00e4r personal k\u00e4nner att de beh\u00f6ver \u201dragga\u201d elever genom att \u201dst\u00e5 p\u00e5 torget och skrika\u201d, som n\u00e5gon har uttryckt det, beh\u00f6ver man backa bandet. Om rektor f\u00f6rv\u00e4ntar sig att l\u00e4rarna ska l\u00e4gga ut filmer fr\u00e5n sina lektioner f\u00f6r att medvetet kommunicera att man har \u201dunderh\u00e5llande och rolig personal\u201d p\u00e5 sin skola, beh\u00f6vs det ett omtag. Anv\u00e4nds \u201degna datorer, l\u00e4rarfria lektioner och korta skoldagar\u201d som argument f\u00f6r att \u00f6vertala elever att v\u00e4lja ens skola, kommer grunden till elevens skolval att bli fel.<\/p>\n<p>Marianne Dovemark, professor i pedagogik, konstaterar i sin artikel <em>Utbildning till salu \u2013 konkurrens, differentiering och varum\u00e4rken<\/em> att det i skolors marknadsf\u00f6ringsmaterial s\u00e4llan talas om syftet med utbildning och varf\u00f6r skolor finns \u00f6verhuvudtaget. Demokrati- och medborgarfostran f\u00f6rekom s\u00e4llan som argument f\u00f6r varf\u00f6r man ska v\u00e4lja en viss skola, i de intervjuer med olika skolakt\u00f6rer som hon gjorde eller i de broschyrer och webbplatser som hon gick igenom i samband med sin unders\u00f6kning.<\/p>\n<p>\u00c5 ena sidan \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5eligt och viktigt att skolor lyfter fram s\u00e5dant i sin marknadsf\u00f6ring som \u00e4r intressant och mer vardagsn\u00e4ra f\u00f6r eleverna, om det s\u00e5 g\u00e4ller avst\u00e5ndet till t\u00e5gstationen eller vilka elevf\u00f6reningar som finns p\u00e5 skolan. \u00c5 andra sidan \u00e4r det v\u00e4sentligt att framf\u00f6rallt kommunicera som en skola att man \u00e4r en skola, d.v.s. b\u00e5de i fr\u00e5ga om vad man f\u00f6rmedlar och hur. God kommunikation och marknadsf\u00f6ring i skolsammanhang handlar om medvetenhet, integritet och trov\u00e4rdighet.<\/p>\n<p>Att inf\u00f6r varje l\u00e4s\u00e5r g\u00e5 tillbaka till grundl\u00e4ggande fr\u00e5gor som \u201dVem \u00e4r huvudpersonen?\u201d, &#8221;Vad \u00e4r v\u00e5r uppgift som skola?\u201d och \u201dHur f\u00f6rmedlar vi det p\u00e5 ett vederh\u00e4ftigt s\u00e4tt till framtida elever och f\u00f6r\u00e4ldrar?\u201d \u00e4r viktigt f\u00f6r att beh\u00e5lla b\u00e5de h\u00f6jden och riktningen i kommunikationen.<\/p>\n<p>Dessutom fr\u00e4schar det upp ens syn p\u00e5 och motivation f\u00f6r det man h\u00e5ller p\u00e5 med!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nytt skol\u00e5r, nytt skolmarknadsf\u00f6rings\u00e5r. V\u00e4ldigt m\u00e5nga skolor marknadsf\u00f6r sig aktivt och har gjort s\u00e5 i m\u00e5nga \u00e5r. En del g\u00f6r detta utifr\u00e5n en noggrant framtagen strategisk plan. Andra utifr\u00e5n enkla anteckningar p\u00e5 ett A4-blad. Kanske man k\u00f6r samma marknadsf\u00f6ringsgrejer som man alltid har gjort. Kanske man inte funderar s\u00e5 mycket p\u00e5 det utan g\u00e5r p\u00e5 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":244,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_ti_tpc_template_sync":false,"_ti_tpc_template_id":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-243","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/243","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=243"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/243\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":247,"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/243\/revisions\/247"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/244"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=243"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=243"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.skolkom.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=243"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}